Sök:

Sökresultat:

442 Uppsatser om Gustav Möller - Sida 1 av 30

Gustav Vasa i lÀroböckerna

Arbetet handlar om hur bilden av Gustav Vasa förÀndrats i lÀroböckerna i historia för folkskola, realskola och grundskola. Fokus ligger pÄ hur och varför bilden av honom har förÀndrats. För att fÄ en förstÄelse för detta har vi Àven studerat vilken bild styrdokumenten velat förmedla av honom. Vi har gjort en textanalys, utifrÄn Stefan Selanders analysmodell, av sju lÀroböcker i historia och vi har analyserat styrdokumenten utifrÄn Magnus Hermansson Adlers modell. Vi har kommit fram till att bilden av Gustav Vasa har förÀndrats och att den har gjort sÄ i takt med den politiska debatten. Vi kan Àven se att man valt att ta upp samma hÀndelser ur Gustav Vasas liv men att man sedan tolkat dessa utifrÄn olika motiv..

Gustav II Adolf : bakomliggande orsaker till omorganisationen av krigsmakten

Syftet med denna uppsats Àr att jag skall efterforska, och redovisa de bakomliggande orsaker som kan ligga i grunden till svaret, varför Gustav II Adolf genomförde de stora förÀndringarna inom Sveriges krigsmakt. Författarens frÄgestÀllning inför arbetet pÄ denna uppsatsen var som följande:Vad och vilka kan ha utgjort en bakomliggande kraft till att Gustav II Adolf genomförde sÄ stora förÀndringar inom den Svenska krigsmakten?.

Tjusarkonungen - Studie kring hur Gustav III har framstÀllts i skolans lÀroböcker 1902 - 2005

Denna uppsats behandlar historieskrivningen rörande Gustav III i skolans lÀroböcker i historia. Studiens syfte Àr att undersöka och redogöra för hur framstÀllningen av Gustav III i svenska lÀroböcker riktade till mellanstadiet har sett ut och förÀndrats under Ären 1902-2005. Vidare Àr syftet att studera huruvida denna framstÀllning Àr redovisad som en beskrivande, berÀttande eller som en argumenterande historia efter Tom Wikmans teori om historieskrivning i lÀroböcker. Uppsatsens slutliga syfte Àr att undersöka hur Gustav III har framstÀllts som person och som regent, samt hur hans politik och politiska beslut har blivit presenterade. Det kÀllmaterial som studien bygger pÄ Àr sju lÀroböcker tryckta mellan Ären 1902-2005.

"The wandering scholar" : en kammaropera av Gustav Holst

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Maskulina Miljöpartiet : En studie om nyhetsbevakningen av Åsa Romson och Gustav Fridolin

Problem definition and purpose: A debated question in journalism today is if the mass media have the power to affect norms and values in the society. There are therefore many who believe that the media must works for democratic and equitable news coverage. Studies have shown that there are still many differences in how women and men are being portrayed in the Swedish media, even if Sweden is one of the most equal countries in the world. This inequality may affect the democracy and equality in the society negative.Previous studies have mainly been using gender as the only explanatory factor to explain the difference of coverage between men and women in the news content. The purpose of this study will therefore not only be to compare the coverage of the Green Partys two spokespersons, Åsa Romson and Gustav Fridolin, from a gender perspective but also to take in count other factors that could contribute to differences in the news coverage.Method and material: To find an answer to the purpose of this thesis a quantitative content analysis have been done on a total of 238 news articles in which Åsa Romson and/or Gustav Fridolin occur.Main results: The results of the content analysis show that Gustav Fridolin occurs more frequently in the news than Romson does, and that the articles he appears in is lager than the articles in which Romson appears.

Symbolik i uniform och drÀkt under Gustav III:s drÀktreform 1778 : ur Pierre Bourdieus teori om det symboliska kapitalet.

Denna studie handlar om Gustav III:s drÀktreform 1778. Reformen innebar att en enhetlig nationell drÀkt infördes för adeln och borgarna. Dessutom infördes en nationell uniform. Uppsatsen behandlar reformen ur ett symboliskt perspektiv som utgÄr frÄn Pierre Bourdieus teori om det symboliska kapitalet. Hans teori förklarar adelns och hovets Äsikter om reformen. Studien ska ocksÄ analysera hur uniformen m/1778 var influerad av den nationella drÀkten. Metoden Àr litteraturstudier och teorin har sammanfattats frÄn flera litterÀra kÀllor.

Italienska toner vid det svenska hovet : Vincenzo Albricis Sinfonia Ă  6 och Gustav DĂŒbens Sinfonia Ă  4: Analys och edition

ABSTRACTDaniel Reese: Italienska toner vid det Svenska hovet. Vincenzo Albricis Sinfonia ĂĄ 6 och Gustav DĂŒbens Sinfonia ĂĄ 4, analys och edition. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 60 p, ht 2005.Huvudsyftet med min uppsats Ă€r att bidra till en bĂ€ttre kĂ€nnedom om musiken vid drottning Kristinas hov under mitten av 1600-talet. I detta syfte har jag gjort en historisk och analytisk studie av Vincenzo Albricis verk Sinfonia ĂĄ 6 och Gustav DĂŒbens Sinfonia ĂĄ 4 för att pĂ„visa likheterna mellan dem. Detta gör jag för att fortsĂ€tta den forskning som har gjorts för att pĂ„visa att Gustav DĂŒben inspirerades av Albrici.

Bedo?mning av byggnadsmaterial inom miljo?certifiering fo?r byggnader : En ja?mfo?relse mellan BREEAM, LEED, Miljo?byggnad och Svanen

Syftet med arbetet a?r att underso?ka hur byggnadsmaterial behandlas inom BREEAM, LEED, Miljo?byggnad och Svanen samt inom byggvarudatabaserna Basta, Byggvarubedo?mningen och SundaHus. Med hja?lp av systemens bedo?mningskriterier har relevant information bearbetats och sammanfattats i en diskussion samt ett grafiskt resultat.Resultatet har visat att BREEAM-SE sta?ller ho?ga krav med ba?de standardiserade livscykelanalyser, kemiskt inneha?ll, dokumentation, avfallshantering, emissioner och tillverkning. LEED sta?ller krav pa? a?tervinning, a?teranva?ndning och emissioner men na?mner inte utfasningsa?mnen eller fullsta?ndig materialdokumentation.

Reformationen i Hanebo och Segersta : en historiografisk undersökning

Ämnet för denna uppsats Ă€r reformationen och Gustav Vasas maktövertagande i Sverige, under första delen av 1500-talet. Framförallt i Segersta och Hanebo socknar, i södra HĂ€lsingland.Med hjĂ€lp av en historiografiskt komparativ metod försöker uppsatsen besvara hur tidigare historiska verk förklarat det faktum att det inte, i södra HĂ€lsingland, uppstod nĂ„gra oroligheter till följd av de religiösa och samhĂ€lleliga förĂ€ndringarna.Efter att ha redovisat den historiografiska bilden av hur historiesynen förĂ€ndrats görs en studie av fyra historieberĂ€ttande texter. Först tvĂ„ lokalhistoriska verk av Ă€ldre datum, dĂ€r fokuseringen ligger pĂ„ just det omrĂ„de, Segersta och Hanebo, som undersökningen begrĂ€nsar sig till. DĂ€refter följer tvĂ„ nyare verk som, Ă€ven om de fokuserar sig pĂ„ landet som helhet, i alla fall presenterar nya teorier och metoder inom forskningen.Det visar sig att de Ă€ldre lokalhistoriska verken inte alls Ă€r amatörmĂ€ssiga, men företrĂ€der en omodern historiesyn. Efter att ha tagit del av de modernare verken blir det uppenbart att ny tolkning av gamla kĂ€llor, tillsammans med nya kĂ€llor, förĂ€ndrat synen pĂ„ reformationens verkningar pĂ„ befolkningen, Gustav Vasas roll för reformationen, samt de befintliga oroligheternas dignitet.

Gustav Vasa : en lÀroboksanalys

Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur Gustav Vasa framstÀllts i olika lÀroböcker under tidsperioden 1919-2000 samt diskutera pÄ vilket sÀtt de statliga lÀroplaner som utgivits under samma tidsperiod pÄverkat hur Gustav Vasa skildrats i lÀroböckerna. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vissa specifika delar av sÄvÀl lÀroplanerna som lÀroböckerna granskats utifrÄn ett antal pÄ förhand faststÀllda kriterier. De granskningsresultat som framkommit har sedermera legat till grund för de slutsatser som utfÀrdas i uppsatsen. I uppsatsen framkom att de tidigast utgivna lÀroplanerna i huvudsak framhÀvde att kunskaper i den nationella historien och förmedlandet av en sund fosterlandskÀnsla var historieundervisningens primÀra fokus, alltmedan de senare utgivna lÀroplanerna i högre grad framhÀver vikten av en ökad förstÄelse för andra folk samt vikten av ett breddat historiskt perspektiv. De resultat som framkommer ur lÀroboksanalysen Àr att det inte finns nÄgot stöd för att de tidigast utgivna lÀroböckerna i högre grad Àn de senare skulle försökt införliva en god fosterlanskÀnsla och en positiv nationell bild i undervisningen.

FörÀldraskap, kön och manlighet i relation till politiskt ledarskap. : En diskursanalys av svensk tidningsmedias presentation av Gustav Fridolin och Birgitta Ohlsson.

I denna uppsats studeras konstruktionen av bilden som ges i svensk tidningsmedias presentation av tvÄ svenska politiker vad gÀller förÀldraskap, kön och manlighet i relation till det politiska ledarskapet. För att genomföra studien bygger uppsatsen pÄ teorier och tidigare forskning inom CSM- kritiska studier pÄ mÀn, inklusive teorier frÄn svenska forskare sÄsom Klinth och Klinth & Johansson inom forskning om förÀldraförsÀkringen och mÀn. I tidigare forskning har det konstaterats att politiken bygger pÄ en manlig norm, men att förÀldraskapet bygger pÄ en kvinnlig norm, dÀrav Àr det av intresse att se hur den manliga normen förÀndras eller samverkar med förÀldraskapet i relation till politiskt ledarskap. Analysen genomfördes dÀrför genom att studera presentationen av Gustav Fridolin och Birgitta Ohlsson, tvÄ rikskÀnda politiker som bÄda blivit förÀldrar inom en ganska nÀra tid.I uppsatsens analys visas att det finns delade meningar i uppfattningen om hur förÀldraskapet ska moderniseras eller frigöras frÄn traditionella sociala mönster i studien om Gustav Fridolin och Birgitta Ohlsson i relation till förÀldraskapet, samt att det förekommer tvÄ tydliga diskurser i ÀmnesomrÄdet..

Hyllningsmusik till Karl XI : En studie kring 18 tillfÀlleskompositioner

This paper is a study of 18 extant pieces of panegyrical music for the Swedish king Karl XI (1655?1697). The compositions are preserved in two forms. There are a few contemporary prints, but the largest amount of music is preserved as manuscripts in the DĂŒben­collection (Uppsala University Library). The paper focuses on four different aspects of the production of these 18 compositions.

IKT i fo?rskolan. En studie av hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-­ och kommunikationsteknologi

Syftet med min studie a?r att underso?ka hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-­? och kommunikationsteknologi (IKT) i fo?rskolan. I denna studie har kvalitativ intervju anva?nts som metod. Min empiri besta?r utav intervjuer med tio pedagoger pa? tva? olika fo?rskolor i so?dra Ska?ne. Resultatet av min studie visar att pedagogerna anser att IKT a?r ett hja?lpmedel i barns utforskande och la?rande.

Myter i "Battlestar Galactica"

AbstractTitel: Myter som sanning i ?Battlestar Galactica?Författare: Ulf Liedström och Maria DovganHandledare: Malin NilssonExaminator: Veronica StoehrelTyp av arbete: C-uppsats i Medie- och Kommunikationsvetenskap, 15 hp HT-07Plats: Högskolan i HalmstadSyfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka myter som finns i TV-serien ?Battlestar Galactica? och hur de anvÀnds för att sÀga nÄgot om vÄr kontemporÀra syn pÄ vetenskap, politik och religion.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ semiotisk metod med djuppsykologiska teorier av C. G. JungResultat: Vi har kommit fram till att myter i högsta grad anvÀnds i serien och att de anvÀnds för att fÄ tittaren till att reflektera över det nutida samhÀllets brister och dÀrmed Àr serien ocksÄ vÀldigt samhÀllskritisk till sin karaktÀr.Nyckelord: Battlestar Galactica, Science Fiction, Semiotik, Roland Barthes, Carl Gustav Jung.

JÀmstÀlldhet och lÀromedel : En kvalitativ textanalys av historielÀromedelför Ärskurs 4-6

Syftet med detta arbete var att kritiskt granska historielÀromedel ur ett genusperspektiv.Arbetet belyser hur utvalda karaktÀrer sÄsom Gustav Vasa, Gustav II Adolf och drottningKristina framstÀlls i text under en 20 Ärs period, det vill sÀga frÄn Är 1980-2000. För attavgrÀnsa mig valde jag att granska sju lÀroböcker i Àmnet historia, som Àr eller har varitlÀromedel för Ärskurs 4-6. Avsikten med arbetet Àr att se vilka egenskaper som förmedlas omde ovanstÄende karaktÀrerna, och om lÀromedlen Àr förenliga med styrdokumentens krav omjÀmstÀlldhet. Resultatet visade bland annat att de manliga karaktÀrerna utmÀrktes medegenskaper sÄsom: Ledarskap, aktiva, energiska och kloka. Samt att Kristinas egenskaperutmÀrktes sÄsom: Omogen, pojkaktig och kÀnslosam.

1 NĂ€sta sida ->